madness

 

Att ha en hund som är medlem i Kennelklubben ses ofta som något lite bättre. Man anser att ägarna har bättre koll på sina hundar och de passar dessutom in inom vissa ramar för att klassas som en ren ras. Idioti.

 

Jag såg en dokumentär förut (dokumentärer i mitt hjärta) där man hade grävt lite djupare i detta om hur Kennelklubben fungerar, hur det kom till, varför, osv. Till en början använde man hundar till jakt och vakt (varghund), men längre fram i tiden blev det ett slags intresse och man anordnade tävlingar och började avla på sina hundar. Man avlar på de som har bäst egenskaper och snyggast utseende (t.ex. fel fläckar i pälsen kan leda till avlivning) för att komma längre i tävlingar. Det negativa som medföljer lägger man mindre energi på eller ignorerar som är en ganska typisk handling för många i många fall har jag lagt märke till.

 

Lägg på minnet att alla hundar härstammar från vargen. Då blir det genast ganska ofattbart hur till exempel en mops har blivit till. En mops kan ju vara bland det sötaste som finns, det är också det som är meningen att man ska tycka. Det är därför dom ser ut som dom gör, människan har skapat dom. En mops har så allvarliga problem att den inte kan hantera dom själva, den har veck i skinnet där den ofta måste tvättas för att undvika infektioner, den har också svårt för att andas och ögonen kan ploppa ut om de stöter till något, bordskant eller något liknande. Och detta ses som helt okej inom Kennelklubben men jag ser det som djurplågeri. Att avla fram en hundras som visar sig lida på grund av avlingen och sen fortsätta med det.. Fyfan säger jag bara.

 

Den första bilden är på en annan mycket populär ras, som jag faktiskt inte minns namnet på, som också är sönderavlad. I dokumentären visade dom ett fall (att detta fall är normalt är värt att nämna) där en hund fick nervskador på grund av att hjärnan var för stor för att passa in under skallbenet. Det var bland det värsta jag har sett faktiskt, hunden låg och skrek, hade nervryck och kunde inte ens gå på en promenad för att det blev för jobbigt. Man försökte då operera hunden dvs skära bort en del av skallbenet men i de flesta fall klarar den sig inte.
Den största frågan är varför detta får fortsätta? Istället för att bara lägga ner denna skadliga handling så försöker man lösa problemet på annat sätt som dessutom inte fungerar i de flesta fall. Korkat.

 

Sen kan jag också nämna att i England är det tillåtet med inavel för att få fram de "perfekta" hundarna med de bästa egenskaperna. I Sverige är det också tillåtet med inavel, fast mellan bröder och systrar. I England är det mellan mor/far och barn. Och det här är ett intresse, ett pengarelaterat intresse.