madness

Firade valborg igår som säkert de flesta gjorde och började prata om veganism med några killar. Och ja, jag tog upp det endast för att de snackade så mycket om kyckling, sås, osv. Men inget elakt här nej. De undrade såklart vad vegan var för något och jag sa "jag dricker inte mjölk, äter inte smör.. Ingenting som är animaliskt alltså inget djur och ingenting som kommer ifrån djuren. Jag äter bara växter." Och en blev sådär fundersam ni vet.. smekte hakan lite, kollade uppåt och mummlade mjölk.. Mjölk måste man ju dricka, det är ju nyttigt. Men där var fler medvetna om att mjölk är bra för skelett som växer, inte skelett som har växt klart för då kan man nämligen drabbas av benskörhet. Men jag förklarade då att jag inte dricker mjölk för att mjölk helt enkelt inte är till mig egentligen. Att man separerar mamman från sin kalv så att vi ska kunna mjölka henne och dricka upp kalvens mjölk. Men vad dricker då kalven..? Jo, något slags pulvermjölk som blandas med vatten vet jag att vissa ger dem. Men i många fall är det ingen mjölk alls. Fick inget motstånd alls av dessa grabbar. Det jag fick som svar var att det var en fin tanke.

 

Fin tanke.

 

Man kan ju ta det positivt eller negativt kan jag tycka. Jag väljer ändå positiv, förhoppningsvis har jag gett dem en liten funderare som de kommer grubbla över framöver.

Jag har öppnat en ny kategori som går under namnet Mrs. Madness. Som ni kanske har märkt så tycker jag att vem jag egentligen är har inte så stor betydelse, det är mina åsikter och tankesätt jag vill dela med mig av.  Varför då starta en sådan kategori? Jo, här kommer jag posta situationer i allmänhet där jag har agerat på ett viss sätt eller bara hur jag tänker angående dessa. Eller om relationer jag har, men också kanske en liten sneak peak på mig här och där för jag vet att det underhåller.

 

Men som sagt, djuren och deras rätt är det vi lägger mest fokus på i denna bloggen. Jag är bara ännu en av deras pelare.

Djuping som jag är funderar jag väldigt mycket. Jag har dessutom en nära vän som också funderar mycket och jag har kommit fram till att vi fungerar jävligt bra ihop. Det är så viktigt att få dela med sig av sina tankar och sedan få genomtänkt respons som beskriver tanken ur ett helt annat perspektiv. Att sedan föra diskussionen vidare och inte känna skam över att man ger sig eller har fel, det är så obeskrivligt skönt. Alla förtjänar att ha en sådan relation med någon.

 

Oftast så är denna funderare en sån som är missnöjd med antingen sig själv, omgivningen eller något annat som är en så kallad "big deal". Jag som person har väldigt svårt för att visa mig svag, men med min vän är det helt okej. För hen tycker inte att någon som jag borde vara missnöjd, och jag tycker absolut inte att hen borde vara missnöjd med sig själv heller. Andras perspektiv är så viktiga att få höra, positiv som negativ.

 

Min klass gjorde ett test för ett tag sen. Jag skulle säga hur jag tror att andra i min omgivning uppfattar mig och jag svarade försiktig och rolig. Men min respons var att jag verkar självsäker och väldigt trygg i mig själv. Vilket gjorde mig förvånad. Det är inte ofta man gör såna här test men när man väl gör dem borde man verkligen ta åt sig och ha det i tanken i fortsättningen för då växer man som person.

Allt detta handlar egentligen om att man lurar hjärnan. Grubblar jag varje natt över vilken idiot jag är så tycker jag tillslut att jag är det, men får jag höra gång på gång av andra och mig själv att jag är stark, fin, klok, whatever. Då blir jag det.

 

Brukar alltid säga att det ligger i psyket. Ta hand om varandra ♥

Det är alltid svårt att försöka byta livsstil och sätt att tänka. Jag kom förut att tänka på det gamla avskyvärda uttrycket "vi och dom", eller jag tänker på det väldigt ofta. Jag har många gånger tidigare i mitt liv delat upp vår art i olika grupper och sett de enskilda grupperna som dom, alltså något som inte jag hör till. Men, vad hör då jag till? Undrar hur många som har delat in mig i en viss grupp och hur känns det egentligen..? Vilken grupp och baserat på vad? Jag är ju jag. Jag försöker lära mig att inte tala om andra arter eller delar av arter genom att använda ordet "dom". Klart att man kan säga "dom elefanterna" om det är ett gäng elefanter eller "dom personerna" om det är ett gäng människor man ser utan att känna sig elak, men att låta bli gör övergången mycket lättare.

 

Tanken är att det inte finns. Vi och dom borde egentligen inte finnas, det blir en ökad främlingsfientlighet mellan oss som är onödig. Det är bara vi. Vi är en. Earthlings.

Veganism är ren fakta som alla kan ta del av bara de vill. Det kloka i det hela är att ta till sig av den, att våga ta steget och faktiskt inse hur förjävlig vår värld till viss del är och försöka göra något åt det. Det är för mig bland det vackraste man som människa kan göra. Träffar jag en vegan kan jag nästintill ställa mig på knä och buga för hen.

 

Men jag var en köttätare, jag har ätit kött och animaliska produkter i större delen av mitt liv och jag är uppväxt i ett litet samhälle där det inte fanns mycket annat än köttkonsumtion. De flesta av mina vänner, som jag älskar över allt annat, är fortfarande köttätare (ja, med betoning på fortfarande). De är bland de klokaste människorna jag känner, så därför är det helt ofattbart för mig att de inte är veganer. Att så otroligt omtänksamma människor faktiskt kan vara delaktiga i utnyttjande/misshandel/slakt/förnedring/diskriminering av andra arter.... Det kommer alltid vara en gåta för mig.

Finns det något värre än när det dyker upp statusar på facebook från gravida där de snackar om deras kommande bebis? Och det är felstavat.

 

Oh lord liksom! Jag försöker ju att inte döma andra människor men fan vad det kliar i fingrarna när detta händer, varje gång.